Kunskapsinsamling för närvaro och nytta

Det här är Maria Sognefors, hon leder arbetet med effektkartläggningen som nu pågår.

Med sitt team tittar hon på verksamhetens och målgruppernas behov och använder sig av effektkarte-metoden för att vi ska kunna ta beslut kring webbfunktioner, flöden och form.

Det går till så att man samlar in kunskap med hjälp av intervjuer med medarbetare och beslutsfattare i organisationen. Man inventera befintliga förarbeten, har fokusgrupper, workshoppar, gör fältstudier och definierar användare genom personas.
Man tittar även på statistik från nuvarande onlinnnärvaro och andra typer av undersökningar som gjorts kring vad som besöks och inte besökts? Hur länge webbesökaren stannat?  Har de haft problem med något och vad letade de efter?
Andra viktiga grunder för arbetet är myndighetens kommunikationsstrategi, den digitala strategin och färdplanen.

Allt detta arbete mynnar ut i effektmål och användningsgrupper som dessutom gör att vi får ett underlag för att kunna kravställa webbutveckling.

Syftet med effektkartläggningen är att:

1. Fokusera på de mål som ska uppnås
2. Prioritera och appellera rätt målgrupp med både tekniska lösningar och innehåll.

Målbeskrivning är samtidigt effekterna

Det fiffiga med effektkartläggning är att det finns en direkt koppling mellan det man ska åstadkomma och vad som ska mätas i förvaltningsfasen av webbplatsen/-platserna. Man definierar mätpunkter, prioriterar målgrupper, användningsmål och vilka åtgärder som ska till får att realisera det hela.

Alla måste vara med på tåget

Säger Maria och med det menar hon att vår webbnärvaro ska bidra till förbättrad verksamhetsnytta. Det är viktig med förståelsen för hur vår webbnärvaro påverkar vår organisation och vårt dagliga arbete. Det är effektivare om alla är ombord när vi åker på vår förändringsresa.

Här kan du läsa om själva webbprojektets effektmål: Förbättrad verksamhetsnytta >

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *